Så fungerar kvinnans underliv

Människokroppen är fantastisk. Ett stort antal kroppsdelar, enskilda organ och vätskor samverkar med varandra på ett finurligt och uttänkt sätt. Det gäller även kvinnans underliv. En kvinnas underliv brukar beskrivas som kvinnans yttre könsorgan och kvinnans inre könsorgan. Se nedan hur den indelningen är gjord. Här kan du även läsa om de viktigaste av kvinnans mest intima delar.

Kvinnans yttre könsorgan

Kvinnans yttre könsdelar kallas inom medicinen för vulva, som är latin och betyder omslag eller hölje. Vulva kallas ibland även för "den kvinnliga blygden" och indelas i - Venusberget - Yttre och inre blygdläpparna - Klitoris - Mellangården.

Kvinnans inre könsorgan

Kvinnans inre könsdelar består bland annat av följande delar - Slida - Bäckenbotten - Livmoder - Äggledare - Äggstockar.

Slidan (Vagina)
Slidans väggar består av muskler och bindväv och ligger mot varandra. Storleken varierar mycket. Hos flickor före puberteten och hos gamla kvinnor är den liten och rymmer knappt ett finger. Könshormonet östrogen som börjar bildas i puberteten gör den större och mer elastisk så att man kan ha samlag och även föda barn. De flesta känselkropparna finns i området närmast slidmynningen.

Bäckenbotten
Bäckenbotten är golvet i bukhålan och gör att det som finns inne i magen inte ramlar ut. Den består av flera muskellager som ligger omlott och åt olika håll. Musklerna samarbetar för att hålla allt på plats. De kallas ibland för knipmusklerna. Det finns 8-formade muskler som omsluter bland annat ändtarmen, slidan och urinröret. Dessa har till uppgift att öppna och stänga kroppsöppningarna.

Livmoder (Uterus)
Livmodern är ett muskelrikt organ. Den kan ändra storlek från att vara stor som en tumände hos den lilla flickan till att bli stor som ett päron hos den vuxna kvinnan. Vid graviditet växer den till och ger plats åt ett foster. I slutet av graviditeten fyller livmodern nästan hela bukhålan. När man blir gammal krymper livmodern igen.

Livmoderslemhinna
Insidan av livmodern täcks av en slemhinna som varierar i storlek beroende på var i menstruationscykeln man befinner sig. Det är också delar av denna som stöts ut i form av mens varje månad. Om man har låga nivåer av det kvinnliga könshormonet östrogen, är slemhinnan bara några millimeter tunn. Just före mens kan den vara uppemot 2 centimeter tjock. Tjockleken mäts med hjälp av ultraljud.

Äggledare (Tuba)
Äggledarna är två tunna rör som går mellan livmodern med bukhålan. Äggledarnas ändar ligger som mjuka fångstarmar bakom livmodern och sveper över äggstockarna. Äggledarnas uppgift är att fånga upp ägget och transportera det till livmodern. 

Äggstock (Ovarium)
I äggstockarna bildas könshormoner och här finns en stor mängd äggceller. Varje månad, ungefär mitt emellan två menstruationer, lossnar ett ägg som är bara 0.2 mm stort och osynligt för ögat. Där ägget suttit bildas efter ägglossningen en liten gulaktig vätskeblåsa. I väggarna på den blåsan bildas gulkroppshormon. Blåsan går tillbaka i samband med mens.

Mödomshinnan (Hymen)
Det finns många myter om mödomshinnan. Den är i verkligheten inte alls någon hinna utan flikar av mjuk slemhinna som ligger som en krans runt slidmynningen. Hur den ser ut har inte att göra med om man är oskuld eller inte utan med hur man är skapt från början.

Många tror att man kan se om kvinnan är oskuld genom att titta på mödomshinnan men det kan inte ens en van gynekolog göra. I själva verket kan kvinnan viljemässigt slappna av i eller knipa till om sin slidmynning oavsett om hon haft samlag eller inte. Att försöka sy ihop mödomshinnan är lika meningsfyllt som att sy i gelé. 

Klitoris
Klitoris återfinns just nedanför området där de yttre blygdläpparna möts och den synliga delen är ungefär lika stor som en lillfingertopp. Vid sexuell upphetsning svullnar den och har precis samma svällkroppar som mannens penis fast den är mindre. Den är känslig för beröring och tryck. Stimulation av klitoris direkt eller indirekt är viktig för kvinnans sexuella tillfredsställelse. Klitoris svällkroppar fortsätter ned på båda sidor mot de muskler som omger slidans mynning. 

Mellangården (Perineum)
Området mellan slidan och ändtarmen är ett fäste för alla muskler i området. Huden är mycket känslig för beröring. Mellangården är ungefär 3 cm tjock hos kvinnor som inte har fått barn. Mellangården kan skadas vid förlossning och bäckenbottenmusklernas fästen kan påverkas. 

Urinblåsa
Blåsan är en behållare som både kan lagra upp emot en liter urin och tömma sig när man kissar. När man kissar är det en kroppsreflex som utlöses. Denna reflex lär man sig kontrollera i treårsåldern. Normalt blir man kissnödig när blåsan rymmer några deciliter urin. Blåsan kan bli för aktiv och dra ihop sig utan att man egentligen behöver kissa. Det kan ge trängningar och till och med urinläckage. 

Urinrör
Kvinnans urinrör är cirka 3 cm långt och mynnar mellan klitoris och slidan. Om stödet runt urinröret försvagas kan det ge urinläckage vid ansträngning, till exempel hosta eller tunga lyft. 

Blygdläppar
Kvinnor har dels yttre blygdläppar och inre blygdläpparna som är tunna och mjuka och fungerar som skydd för slidmynningen. I samband med att östrogennivåerna stiger vid puberteten växer de inre blygdläpparna till och tittar fram emellan de yttre. De kan bli upp till 5 cm långa.

De inre blygdläpparnas naturliga och finurliga funktion är att svullna vid sexuell upphetsning och bilda en mjuk fuktig tratt som leder penis rätt vid samlag. Saknas den här funktionen, till exempel om kvinnan inte är upplagd för sex, kan samlaget kännas obehagligt och till och med smärtsamt. Tyvärr skäms många kvinnor idag för sina blygdläppar som man uppfattar som förstorade trots att de är alldeles normala.