Språk:
Tipsa om denna sida
Skriv ut sida
Med vetenskapen och kvinnors hälsa i fokus
Dr Ann Miedel | 2009-06-17
En solig eftermiddag i maj har jag bestämt träff med överläkare Ann Miedel. Hon har nyligen disputerat i ämnet framfall. Titeln på hennes avhandling är ”Pelvic organ prolapse – aspects of etiology, symptomatology and outcome after surgery”. Inom området framfall (prolaps) har det inte gjorts så mycket forskning. Det beror troligtvis på att framfall inte är en livshotande sjukdom och egentligen mest påverkar kvinnans livskvalitet.
Ann Miedel är mitt i livet. Sedan 1992 arbetar hon på Södersjukhuset.
Ann hör till den sportiga typen och cyklar till jobbet varje dag.
– Det ger en stund för egna tankar och en bra avkoppling, säger Ann. På sin fritid åker hon längdskidor, springer och cyklar – hon har bl a åkt flera längdlopp i Europa med sina kvinnliga kollegor. Hon har också tid med sitt växthus där hon odlar bl a tomater, paprika och potatis. Fritiden är förstås fulltecknad med aktiviteter, men så blir det med en stor familj, make och 4 döttrar.
Arbetet med avhandlingen har pågått sedan 2002 och omfattar 8 000 slumpvis utvalda kvinnorna i Storstockholm i åldrarna 30 – 79 år. 5 489 kvinnor (69%) svarade på enkäten som skickades ut. Av svaren kunde man se att 454 kvinnor hade symtom på framfall. Av kvinnorna med symtom valdes sedan 206 ut för att ingå i studien. Man valde också ut 206 kvinnor ur gruppen som inte visat symtom. De representerar kontrollgruppen. Kvinnorna undersöktes på Södersjukhuset.
Resultatet från din avhandling handlar om att kunna ge bättre rådgivning till kvinnor med framfall. Kan du berätta lite om det?
– Vi har tittat på både vilka symtom som är kopplade till framfall och vad som kan bli bättre om man opererar. Det är viktigt att se om symtomen verkligen hör ihop med framfallet. Många kvinnor har med ökad ålder besvär både från blåsa och tarm i form av urininkontinens, förstoppning och tarmtömningsvårigheter och det är inte säkert att man blir av med alla de besvär om man opererar sitt framfall. Därför ska man diskutera symtomen noggrant med sin läkare innan man beslutar om operation eller ej.
Vad är det vanligaste symtomet för framfall?
– Det symtom som är direkt kopplat till framfall är att något buktar ut ur slidan. Ibland talar man om att tyngdkänsla och skavningsbesvär men de är mindre specifikt kopplat till förekomsten av ett framfall. Urininkontinens (att man läcker urin) kan också förkomma samtidigt med framfall men kan vara ett tecken på en gemensam orsak i form av bäckenbotteninsufficiens, säger Ann.
Hur många opereras varje år i Sverige?
– Cirka 6 000 kvinnor i hela landet opereras. Operationsmetoderna har under en lång tid varit ganska standardiserade men nu senaste åren har man börjat utveckla operationsmetoderna främst pga av att man sett att många kvinnor trots operation får tillbaka sitt framfall. Idag syr man i slemhinnan och i stödjevävnaden i första hand, i andra hand kan man börjat sätta in ett nät för att öka stadgan i vävnaden.
Varför får bara vissa kvinnor framfall?
– Många kvinnor som har fått barn har någon typ av svaghet i bäckenbotten men endast knappt 10% får sådana symtom så att det krävs en operation. Ålder och barnafödande är de största riskfaktorerna. Vi har i vår studie kunnat påvisa en ärftlig koppling, vilket det också finns stöd för i litteraturen. Om kvinnans mor eller syster har framfall är risken att få framfall större. Övervikt med redan ett BMI över 25, och tunga lyft har också visat sig ha en koppling till ett symtomgivande framfall. I vår studie kunde vi också se att de kvinnor med normala tarmvanor hade en mindre risk.
Kan man förebygga framfall?
– Det finns inte några bra studier på om det går att förebygga framfall. Bäckenbottenträning har ju hävdats kunna stärka bäckenbottenmuskulaturen och skulle teoretiskt kunna förebygga framfall men det är bara visat för ansträgningsinkontinens hittills. Om man skulle kunna påverka utvecklingen av framfall genom att påverka olika förlossningsfaktorer är inte heller hittills visat. Men att bygga upp en bra muskulatur i bäckenbotten är aldrig fel.
För en gynekolog är det lätt att se om en kvinna har ett litet, symtomfritt framfall. Men man berättar inte detta för kvinnan om hon inte klagat på en utbuktande känsla eller något annat symtom som kan härledas till framfall. Symtomfria framfall ska inte opereras. Nya studier har visat att de med tiden t o m kan gå tillbaka. En del äldre kvinnor får stelare slemhinnor i slidan, vilket gör att risken för framfall till viss del kanske kan minska med ökad ålder, medan en grupp utvecklar uttalade framfall med ökad ålder. Vad det beror på är fortfarande oklart.
I Anns material följdes en grupp kvinnor med ett måttligt symtomgivande framfall där man bedömde att det fanns en stor risk för att de skulle förvärras till den grad att de skulle behöva opereras. Kvinnorna följdes i 5 år men de flesta av dessa kvinnor fick mindre besvär och endast en liten del blev opererade.
Ser man skillnad på kvinnor som fött barn vaginalt och de som snittats?
– Även kvinnor som fått barn genom ett kejsarsnitt kan få framfall. Men det är inte lika vanligt. Men att välja att snittas i stället för att riskera att få framfall är inte något bra alternativ. Det är så många saker som ska vägas in i ett sådant val. Man ska också veta att även kvinnor som aldrig varit gravida får framfall.
Svåra förlossningar – ger de ökad risk för framfall?
– Det finns studier som visar på samband mellan t ex klipp, större bristningar, stora barn och långdragen krystning, medan man i andra studier inte har kunnat påvisa dessa samband. I vår studie fick vi fram att stora vaginala bristningar var en riskfaktor för symtomgivande framfall.
Kan man se någon etnisk skillnad?
– Jämfört med vita kvinnor har svarta personer en lägre risk, medan den latinska befolkningen har en högre risk.
Vad tror du om operationstekniken i framtiden?
– Kanske är insättande av någon typ av förstärkning ändå den framtida lösningen för de kvinnor där konventionell operation inte håller. Helst vill man ju att detta främmande material ska vara mjukt och elastiskt så att slemhinnan ska kännas naturlig. Det pågår en produktutveckling på detta område. I Sverige pågår också för närvarande en intressant studie om just nät kontra konventionell framfallsoperation och det blir intressant att få läsa resultaten när det är dags.
Som avslutning vill Ann förmedla följande ord:
– Man ska fundera på vilka symtom som man vill bli av med innan man bestämmer sig för en operation och diskutera detta med sin läkare. I de fall där man har ett uttalat framfall som buktar ut ur slidan är operationsindikationerna kanske mer självklara men i mindre uttalade fall kan det vara viktigt att diskutera för och nackdelar.
Läs Anns avhandling på denna länk. diss.kib.ki.se/2009/978-91-7409-381-0/thesis.pdf
Dr Ann Miedel
