Docent Miriam Mints är gynekolog vid Karolinska Universitetssjukhuset och har en mångårig erfarenhet och ett starkt engagemang för patienter som lider av rikliga blödningar. Efter att ha hållit i en heldags utbildning för specialister inom gynekologi tar sig Miriam tid till att svara på frågor om rikliga blödningar.

 

Med en stegvis behandling kan kvinnor med rikliga blödningar slippa dessa och få en bra livskvalitet. Medicinskt kan rikliga blödningar definieras på två sätt. Det ena är att man har riklig mens mer än 8 dagar i sträck vid varje menstruation. Det andra är att man blöder mer än 80 ml under menstruationen. När man blöder mer än 80 ml får man blodbrist (anemi) och därmed händer det att kvinnor får mycket låga blodvärden.

 

Se blödningsschema för att avgöra om du har vad man kallar rikliga blödningar.

 

Hos hälften av kvinnorna som har rikliga blödningar hittar man inte någon orsak. Hos de övriga kvinnorna kan det bero på många saker. Man kan ha myom, polyper, hormonella förändringar, rubbning på sköldkörtel, blödarsjuka eller cancer. Orsakerna varierar också vid olika åldrar. Gulkroppshormonet minskar med åldern vilket gör att livmodern bygger upp en tjock slemhinna som sedan blöder kraftigt vid menstruation.

Man kan dela upp orsakerna i goda och elakartade. Till de goda hör bl a myom och polyper medan de elakartade är tumörer av olika slag.

 

Cirka 10% av kvinnor i fertil ålder har rikliga blödningar men fler söker hjälp för sina besvär. De som inte har diagnosen är oftast kvinnor som störs av även en normal menstruation. Det kan bero på olika arbets- eller livssituationer.

Det motsatta kan inträffa hos vissa kvinnor som av kulturella skäl ser det som helt naturligt att ha menstruation. Kvinnor i denna grupp som har rikliga blödningar upptäcks först när de utreds för anemi (blodbrist) och man inte kan hitta någon annan förklaring till det.

 

Orsakerna till rikliga blödningar skiljer sig något runt om i världen. När man tittar på kvinnor i USA och Afrika ser man att cirka 25–30% av dem har rikliga blödningar på grund av myom. Det kan jämföras med svenska kvinnor där motsvarande siffra är 7%.

 

När man fått sin diagnos och det är dags att välja behandlingsmetod tas hänsyn till ålder, livssituation och vad som orsakar de rikliga blödningarna.

Man kan dela upp behandlingen i en medicinsk del och en kirurgisk del. Eller så kan man se den i tre steg.

 

 

Läkemedel

Det finns olika grupper av läkemedel som är verksamma mot rikliga blödningar. Det vanligaste är att starta med är ett receptfritt läkemedel som innehåller tranexamsyra. Samma substans finns även som receptbelagt och är lite kraftigare än det receptfria.

 

Om inte dessa hjälper rekommenderas hormonbehandling genom antingen p-piller eller hormonspiral. En hormonspiral brukar vara en effektiv hjälp och 90–95% av blödningen kan försvinna. Denna behandling går även att använda vid myom.

 

Ballongbehandling

När inte läkemedel hjälper finns en relativt skonsam kirurgisk behandling som kallas ballongbehandling. Den här metoden har funnits i över 10 år i Sverige och kan genomföras på de flesta sjukhus runt om i landet. Metoden har en relativt hög engångskostnad, vilket gör att vissa sjukhus inte erbjuder den.

 

En ballongbehandling sker under lokalbedövning eller lätt narkos. Man för in ett tunt rör med en uppblåsbar ballong längst fram i livmodern genom slidan. Ballongen fylls med en vätska och expanderar till livmoderns fulla storlek och form. Vätskan hettas upp till 87 grader vilket gör att slemhinnan i livmodern försvinner. Någon timme efter ingreppet kan man få lite ont varför man ligger kvar på sjukhuset i några timmar innan man går hem. Redan nästa dag är man besvärsfri.

 

Behandlingen innebär att de flesta antingen blir helt blödningsfria eller får kraftigt minskad menstruation.

 

Borttagning av livmodern – hysterectomi

De som genomgått en ballongbehandling kan efter 4-5 år få tillbaka sina besvär. Om detta händer är nästa steg borttagning av livmodern. Detta ingrepp kräver sjukhusvård och man blir sjukskriven en tid efter operationen. Fördelen är att mensen försvinner helt och man slipper preventivmedel.

 

Dagens behandlingsmetoder kan medföra olika risker. Ju skonsammare behandlingen är ju lägre är risken. Vid stora ingrepp som att ta bort livmodern, drabbas 10% av blodpropp eller stora blödningar under och efter operationen. Som stora blödningar räknas 1 liter eller mer. 25% drabbas av infektioner, urininkontinens eller framfall. Hela 50% av alla som opererat bort livmodern utvecklar urininkontinens med tiden och kommer tidigare in i klimakteriet. För mer info om urininkontinens och framfall, klicka på orden.

 

När kvinnor ska behandlas för rikliga blödningar är det optimala att de erbjuds den mest skonsamma metoden som första åtgärd. Finns möjligheten att göra en ballongbehandling väljer många kvinnor den i stället för att ta bort livmodern även om det finns risk för återfall inom 4-5 år. Tyvärr erbjuds inte alla detta. Ibland kan det bero på att diagnosen inte tillåter det men ibland beror det på slentrian från vårdens håll.

 

Idag finns inte några riktlinjer men däremot har Miriam Mints medverkat i en arbetsgrupp som tagit fram en rapport med förslag på befintliga behandlingsmetoder.

Under 2009 behandlades endast 7% med ballongmetoden pga rikliga blödningar medan 25% opererade bort sin livmoder. Detta trots att en ballongbehandling är ett mycket skonsammare alternativ.

 

Till att börja med ska man söka hjälp hos en gynekolog och inte vända sig till primärvården. Vid besöket hos gynekologen ska man begära specialistvårdsremiss till gynekolog som kan utföra dessa ingrepp. Kirurgisk gynekologisk behandling ingår i vårdgarantin vilket betyder att man inte ska behöva vänta på hjälp mer än tre månader. Tyvärr är det långa köer på många ställen. Det beror bl a på att cancerpatienter och aborter har förtur, vilket är förståeligt. Det är viktigt att informera alla kvinnor om rätten att få behandling med ballongmetoden. Erbjuds den metoden inte på det sjukhus man tillhör kan man kräva att få vård någon annanstans. Men det är lika viktigt att informera om att ballongmetoden inte passar alla kvinnor, vissa behöver operera bort livmodern för att få en optimal behandling.

 

Miriam Mints startade som gynekolog i Moskva 1982, flyttade till Sverige 1989 och började arbeta på Danderyds sjukhus 1991. Sedan 2001 arbetar hon på Karolinska Universitetssjukhuset. Sin doktorsavhandling som handlar om rikliga blödningar skrev hon 2003 och 2008 blev Miriam docent.

Läser gärna en deckare på semestern men övrig tid ligger det endast medicinsk litteratur på nattduksbordet.

  

myom:                      en godartad tumör, knutor av muskelceller och bindväv, som uppstår i livmoderns muskelvävnad.

polyper:                    en onormal godartad vävnadstillväxt utgående från livmoderns slemhinna.

gulkroppshormon:      progesteron, steroidhormon som bildas i äggstockens gulkropp samt vid graviditet även i moderkakan.

fertil:                         förmåga till fortplantning.

anemi/blodbrist:         onormalt låg halt av blodfärgämnet hemoglobin i blodet och för lågt antal röda blodkroppar per volymenhet.
tranexamsyra:       ämne som hämmar blödning genom att påverka koagulationssytemet.